Vad är egentligen verkligt?

Inom den tusenåriga esoteriska läran har man alltid vetat att verkligheten, såsom vi ser den, är en illusion. Man talar om sinnenas slöja som är likt ett filter som gör att vi tolkar verkligheten högst personligt.

Redan i skolan fick vi lära oss att våra sinnen tolkar frevenser och hjärnan översätter dem till färg, ljud, smak, känsel och doft men vi kanske inte har funderat på att alla människor kanske också upplever en personlig verklighet utifrån hur vi uppfattar och tolkar verkligheten genom våra sinnen och medvetande.

Verkligheten kan ha flera olika lager, där perception, minne och fantasi formar vår upplevelse till något som vi uppfattar som verkligt.

Vi lever inte i det yttre utan vi förnimmer, tolkar och skapar den yttre världen utifrån våra sinnen som gör en inre bild av den yttre världen, som blir som en modell i vårt sinne. -Hänger du med?

Vi upplever världen genom våra sinnen men vad vi oftast inte är medvetna om är att både våra sinnen och vår hjärna lurar oss ständig. Vi kan t ex vara blinda till upp emot 99,9 procent av omvärlden i ett givet ögonblick. Det du ser omkring dig skapas i hjärnan är till stor del grundat på antaganden och modeller av hur världen fungerar och mycket lite högkvalitativ syninformation. Vi ser inte helheten. Beroende på vad vi fokuserar på kan helheten plötsligt ändra karaktär, från att ha varit harmonisk till att bli hotfull. Detta gäller inte bara synen utan hjärnan sätter ihop alla sinnesintryck till en upplevelse av världen.

Vad grundar sig hjärnans gissningar och antaganden sig på? 

Svar: Dessa gissningar grundar sig till stor del utifrån våra minnen, tidigare erfarenheter och vilka förväntningar vi har.

Det enda vi kan vara säkra på är att det vi förnimmer inte är det som finns där. Världen inne i våra huvuden är en konstruktion av våra hjärnor som bygger på sensorisk information och minne för att skapa en medveten upplevelse.

Det är inte så att vi helt och hållet hittar på världen men det är är en konstant uppdatering mellan vad vi ser, vad vi minns och vad vi förväntar oss. Det är dansen mellan de tre som ger oss känslan av verklighet. -Vår högst subjektiva redigerade verklighet!

När vi förstår hur det fungerar kan vi också medvetet utnyttja sinnenas makalösa förmåga att simulera verkligheten och därmed påverka vår egen upplevelse. 

---

Subjektiv verklighet

Vi kan aldrig vara helt objektiva då våra sinnen och hjärnans tolkning av verkligheten alltid är personlig. Vi lever i en högst subjektiv skapad och redigerad verklighet.

Du kanske upplever att det finns två världar, en som finns utanför dig - den yttre världen - och en värld som du upplever i din hjärna, där du t ex tänker, fantiserar och visualiserar - den inre världen. Men även den värld du ser utanför dig byggs upp som en modell i hjärnan och sinnet. Den inre och yttre världen är alltid två sidor av samma mynt och är aldrig fristående från varandra. Världen inne i våra huvuden är en konstruktion av våra hjärnor som bygger på sensorisk information och minne för att skapa en medveten upplevelse.

Visste du t ex att de flesta signaler färdas inte från ögonen till hjärnan utan i motsatt riktning. Det som sker är att hjärnan har en förväntan om vad den ska få se baserad på tidigare intryck och information. Den skapar en bild av det som den förutsäger att ögonen kommer att se. Signaler från ögonen överförs till hjärnan endast vid eventuella avvikelser i förhållandet till det som hjärnan förväntar. Denna upptäckt blev en ögonöppnare för hur vår syn fungerar. När vi ser oss omkring observerar vi egentligen inte utan vi fantiserar ihop en bild av världen utifrån det vi redan vet, eller tror oss veta, och söker omedvetet efter eventuella avvikelser som vi vid behov försöker korrigera. Vi ser ingen avbildning av yttervärlden utan det vi förväntar oss att se korrigerat för de avvikelser vi noterar.

---

Kort sammanfattning - Bilden vi ser är alltså grundad på

• förväntan
• tidigare upplevelser och minnen
• kunskap - eller det vi tror oss veta

Det är inte så att vi helt och hållet hittar på världen men det är är en konstant uppdatering mellan vad vi ser, vad vi minns och vad vi förväntar oss. Det är dansen mellan de tre som ger oss känslan av verklighet. -Vår högst subjektiva redigerade verklighet!

Våra minnen är heller inte mycket att lita på, då de till stor del också är en konstruktion. Ju oftare vi tar upp våra minnen till ytan desto mindre objektiva och korrekta blir de.

När man upplever något nytt lagras det i hjärnan. Vi tror att när man tänker tillbaka på det återkallar man det ursprungliga minnet men så är det inte alltid. Varje gång vi tar upp ett minne till ytan kan det bli instabilt, vi kan både lägga till och dra ifrån, så att det blir alltmer falskt.

---

Hur vet vi då vad som är sant? Är sanningen föränderlig?

Vetskapen om att våra minnen inte återger precis det som hände och att de är föränderliga kan upplevas som oroande men det kan också vara befriande och en stor fördel. När vi förändrar och förlöser våra minnen förändrar vi även hur vi upplever nuet. Vi behöver inte vara låsta och begränsade till det förflutna.

---

Är inte exakthet viktigt?

Nej, inte alltid för vår hjärna. Hjärnans uppgift är inte att uppfatta världen korrekt utan att förutsäga vad som ska ske härnäst och till viss del ser vi det vi förväntar oss att se. Hjärnan är programmerad för att förutse vad som troligen kommer hända härnäst och använder sig av information från sinnena för att bedöma förutsägelser, som inte begränsas av exakthet, utan som är mer användbara för vår överlevnad.

Våra förutsägelser är som genvägar som också gör oss snabbare och effektivare. Med hjälp av lite information bygger vi en mer komplex simulering av verkligheten. Den simuleringen kallar vi medvetande, den "heliga gralen", som bygger upp verkligheten.

---

Är jaget också föränderligt?

Ja, känslan av ett jag är också dynamiskt och föränderligt, då även vår jagupplevelse är en konstruktion. Det hjärnan gör och är intresserad av är att fläta ihop en berättelse. Hjärnan är en helt fantastiskt historieberättare, som också är konstruerad för att göra förutsägelser.

Historierna vi berättar för oss själva är de kanske de största illusioner vi är delaktiga i. Din känsla för vem du är är en illusion, precis som allt annat.

---

Bortom perceptionen

Perceptionen är vår förmåga att ta in och tolka information utifrån våra sinnen. Men vi kan också ta in information som påverkar våra reaktioner utan att vi har en medveten förnimmelse av informationen. En form av vetande som går rakt in utan att ta vägen om våra sinnen. Perception och medvetande är två olika saker.

Allt tyder på att spädbarn föds medvetna och tar in information redan från födseln. För vuxna är medvetandet som en spotlight och allt runt omkring är mörkt. För barn är det mer som en strålkastare, där allt är upplyst och de är medvetna om mycket mer.

---

Hallucinationer

Det är inte ovanligt att våra sinnen spelar oss ett spratt emellanåt och att vi hallucinerar. Vardagens olika hallucinationer kan vara att vi hör mobilen ringa eller pipa t ex. Det är först när vi kollar mobilen som vi upptäcker att ljudet kom inifrån svarare än utifrån.

---

Smärta

Det är inte bara våra fem sinnen som ger oss subjektiv information utan även smärta kan liknas vid en konstruktion och kan variera mellan olika individer. Vi tolkar t ex inte ett nålstick som smärta förrän informationen når hjärnan. Smärta är en subjektiv upplevelse.

När vi förstår hur det fungerar kan vi också medvetet utnyttja sinnenas makalösa förmåga att simulera verkligheten och därmed påverka vår egen upplevelse. 

---

Sinnenas illusion

Här får du veta mer om hur sinnena tolkar verkligheten.

Hjärnan omvandlar elektrokemiska impulser från våra fem sinnen så att vi får en upplevelse och en tredimensionell helhet. Vår hjärna tolkar hela tiden de sinnesintryck vi tar emot men det är alltid i termer av det vi redan vet som vi försöker ge en mening. Vår perception av yttervärlden skulle man kunna säga är likt en inre dröm som står i samklang med de yttre tingen. När vårt synsätt om en värld bestående av ting förändras uppdateras också vår gamla föreställning om världen.

Ljud är egentligen vibrationer i luften (eller i andra material) som sprider sig som vågor. Men dessa är ljudlösa. Det är först när vårt öra fångar upp vågorna och vår hjärna bearbetar dem som vi upplever ljud. Den vackra fågelsången är ett samskapande mellan oss och en fågel.

Färger består av olika våglängder av ljus i det synliga spektrumet. När ljuset träffar våra ögon reagerar ögats tappar på dessa våglängder. Nervsignaler skickas därefter till hjärnan, där informationen bearbetas och tolkas som färg. Hur vi uppfattar färger påverkas av omgivningen, ljusförhållanden och tidigare erfarenheter.

Doft är små molekyler som sprids i luften. När de kommer i kontakt med våra luftceller utlöses en nervsignal som skickas till luktloben i hjärnan, där informationen bearbetas. Hjärnan ger också doften en form av mening baserat på tidigare erfarenheter. Dofter blir då också en del av vår personliga upplevelse och historia.

Smak är en fascinerande samverkan mellan sinnen, där både smaklökar, doft och känsel spelar in. Våra smaklökar på tungan, i gommen och svalget känner igen de fem grundläggande smakerna; sött, surt, salt, bittert och umani. Information skickas till smakcentrum i hjärnbarken, som tolkar informationen och kombineras med signaler från andra sinnen, som t ex doft, textur och temperatur. Smakupplevelsen är ofta kopplade till minnen och känslor, därför kan viss maträtt väcka nostalgiska känslor. Smak är en helkroppsupplevelse som kombinerar fysik, kemi och psykologi.

Känsel är en otroligt sofistikerad process där kroppen tolkar fysiska stimuli från omgivningen genom nervsystemet. Vi kan uppfatta allt från tryck, temperatur, smärta och vibrationer. Denna information bearbetas i olika delar av hjärnan, som tolkar signalerna och omvandlas till en medveten känsloupplevelse. En beröring kan uppfattas olika beroende på sammanhang och emotionellt tillstånd. Tidigare erfarenheter och förväntningar kan också påverka hur vi tolkar en känsla. Känsel är alltså både en biologisk och subjektiv upplevelse.

Utan ett sinnesorgan och en hjärna skulle vare sig ljud, färger, smaker, dofter eller känsel finnas. Tänk är det inte fantastiskt att vi skapar vår egna sinnliga upplevelse av världen!

---

Mayas slöja

I den esoteriska läran prator man om "Mayas slöja". Det är ett begrepp som har sina rötter i indisk filosofi, särskilt inom hinduismen och buddhismen. Det syftar på illusionen eller "slöjan" som döljer verklighetens sanna natur. Enligt dessa traditioner är världen vi upplever genom våra sinnen en form av illusion (māyā), som får oss att tro att den materiella världen är den enda verkligheten, medan den djupare, andliga verkligheten förblir dold.

Slöjan av māyā anses skapa en känsla av dualitet och separation, vilket hindrar oss från att se att allt är en del av samma enhet. Meditation och andliga övningar används för att "lyfta slöjan" och uppnå insikt om verklighetens sanna natur

---

Se bakom illusionen

Att "se bakom slöjan" av māyā, som representerar illusionen som döljer verklighetens sanna natur, är inte så lätt. Här är några sätt som traditionellt föreslagits för att lyfta slöjan och få insikt i verklighetens djupare dimensioner:

Meditation och mindfulness
- Meditation hjälper till att lugna sinnet och skapa en djupare kontakt med nuet. Genom att släppa distraherande tankar och mönster kan du börja se bortom de ytliga illusionerna av separation och dualitet.
- Mindfulness, eller att vara helt närvarande i nuet, stärker din förmåga att se världen utan förutfattade mening.

Självkännedom och introspektion
- Filosofin bakom māyā uppmuntrar dig att fråga dig själv: "Vad är verkligt?" och "Vem är jag egentligen?". Genom självreflektion kan du börja upptäcka vad som är evigt och sant bortom det materiella och flyktiga.

Andliga läror och visdomstraditioner
 - Att studera esoterisk kunskap, där māyā och dess roll i vår verklighetsuppfattning förklaras, kan ge vägledning.
 - Att lyssna till och lära av andliga lärare, som hjälper till att belysa de subtila aspekterna av existensen.

Att öva osjälviskt agerande
- Att handla utan att vara bunden av förväntningar eller resultat kan hjälpa till att lösgöra sig från illusionen av egot och dess koppling till det materiella.

Fokus på enhet och samband
- När du börjar se allt och alla som delar av en större helhet (t ex genom idéer som att vi alla är sammanlänkade), kan slöjan av separation börja lyfta.

I praktiken handlar det om att förändra hur du uppfattar världen – att frigöra dig från begränsande tankemönster och att öppna dig för en djupare förståelse av verklighetens innersta natur. Det är en inre resa som kräver tålamod, nyfikenhet och öppenhet.